Primelabs

Microsoft har publicerat en forskningsrapport där de beskriver sin taxonomi för användargränssnitt i nyhetsläsare, Taxonomies for News Aggregator Interfaces and User Patterns.

Deras första taxonomi definierar uttryck för plattformar som i dagsläget är kapabla att exekvera nyhetsläsare (Primelabs översättning inom parentes):

• Desktop aggregators (skrivbordsläsare)
• Web-based aggregators (webbaserade läsare)
• Widget aggregators (widgetläsare) och
• Mobile aggregators (mobila läsare)

Microsofts andra taxonomi definierar de vanliga beståndsdelarna i användargränssnittet för en RSS-läsare. De baserar taxonomin på begrepp från epost- och newsgroupläsare, just därför att det är därifrån utvecklare av RSS-läsare har hämtat inspiration:

• Folder (F) pane (foldervy), visar en lista av nyhetskällor
• List (L) pane (listvy), visar lista av inlägg och
• Content (C) pane (innehållsvy), visar innehållet i ett inlägg.

Med hjälp av de begreppen kan man sedan klassificera befintliga RSS-läsare:

• Three-pane / Mail client aggregators (Tre vy-läsare) har alla tre beståndsdelarna (F, L ,C)
• River of News aggregators (Nyhetsflöde) har en enda vy (C) som tillhandahåller all funktionalitet och information.
• Headline aggregators (Rubrikläsare) fungerar som en River of News men visar bara rubriker. Används framförallt på begränsade utrymmen, i Widget och Mobile aggregators. Har alltså bara en vy (C).
• Two-pane aggregators (Två vy-läsare) har två vyer och förekommer i två varianter:
• List river (L, C) (Listström):  Listvyn visar entries från alla feeds, när man markerar ett entry visas det i sin helhet i innehållsvyn.
• Entry river (F, C) (Inläggsström): Innehållsvyn visar senaste inläggen från den nyhetskälla som är markerad i foldervyn.

Kommentarer till Primelabs översättning
Microsoft ger som bakgrund även definitioner av uttrycken aggregator, feed, entries och enclosure. Primelabs översättningar är läsare, ström, inlägg och bilaga. 

Av naturliga skäl känns det ofta klumpigt att använda svenska termer som “ström” och “inlägg” när man dagligen läser och skriver feed och entry i engelska texter och i programkod. En alternativ översättning av feed är “nyhetskälla”, som oftast inte bryter upp textrytmen så som det något ovanliga ordet ström gör. Det förändrar dock semantiken då man inte längre talar om den specifika transportmekanism som en ström utgör.

Uttryck som River of News kommer förmodligen aldrig fastna i svensk översättning eftersom den poetiska klangen går förlorad. Men det hindrar inte att man gör ett försök.

En term som vi dock vill betona vår översättning av är “nyhetsläsare” (engelska news aggregator). En vanligen använd beteckning på svenska är “RSS-läsare”, liksom RSS-reader har varit vanligt på engelska. RSS är en standard som existerar parallellt med andra (framförallt Atom) och kanske kommer ersättas i framtiden. Ett uttryck utan bäst före-datum är att föredra. 

Användarstudier
Microsoft har intervjuat 34 användare och studerat deras interaktion med nyhetsläsare. Hela två tredjedelar (24 st) av dem använde läsare med inläggsström (FC), beroende på att de rekryterats via Bloglines som är en sådan läsare. De återstående använde tre vy-läsare (4 st), listström (3 st), nyhetsflöde (1 st) samt rubrikläsare (1 st).

Granskningen identifierade bland annat följande användarmönster:

• Val av folder eller ström utfördes på olika sätt av olika användare:
• Drygt hälften av dem hade en fastlagd rutin för i vilken ordning de valde olika nyhetskällor, därför att de själva hade en prioritering som inte återspeglades i läsaren
• En fjärdedel valde nyhetskällorna i den ordning de presenterades i läsaren, därför att de inte ansåg den inbördes ordningen vara viktig
• En knapp fjärdedel valde nyhetskällor slumpmässigt vid varje användninstillfälle
• Den sista återstående användaren läste först vissa nyhetskällor i rutinmässig ordning och valde sedan andra i slumpmässig ordning
• Användarna klickade ofta på länkar i inläggen. Syftet kunde delas in i tre kategorier:
• För att läsa hela inlägget om det inte återfanns i sin helhet i strömmen
• För att lämna en kommentar till inlägget
• För att läsa en webbsida som refererades i inlägget
• Oavsett syfte med att följa en extern länk observerades följande två metoder att navigera, fördelat på ungefär hälften av användarna vardera:
• Användaren öppnar flera länkar i nya flikar eller fönster och läser dem allihop först när de uppnått en viss mängd, eller
• Användaren läser den nyöppnade fliken eller fönstret omedelbart och återvänder sedan till nyhetsläsaren
• Observationer angående antalet lästa och olästa inlägg:
• Samtliga användare hade 100 eller fler olästa inlägg vid användartillfällets början.
• En användare hade över 20 000 olästa inlägg.
• Tre användare hade läsare som inte visar information om vilka inlägg som är lästa och olästa.
• Tre användare hade efter avslutat tillfälle inte längre några olästa inlägg.
• Återstoden av dem (ca 28 st) hade fortfarande över 100 olästa inlägg vid avslut.
• Tio användare brydde sig inte alls om ifall inlägg var lästa eller olästa. Fem tyckte det var väldig viktigt.

Slutligen
Jag vill gärna återupprepa iakttagelsen gjord av Chris på Touchstone: Microsoft har en kultur som innebär att de publicerar en stor del av sin forskning runt till exempel datorgrafik, användargränssnitt och sökmotorteknologi. Det har de alltid gjort, men det är inte riktigt representerat i allmänhetens bild av Microsoft.

Däremot är det inte helt rättvist att säga att Google inte är öppen med sin forskning. Även om de inte publicerar lika stor volym som Microsoft levererar de trots allt en stadig ström av rapporter ända sedan Sergey Brin och Lawrence Pages paper om prototypen till Google, The Anatomy of a Large-Scale Hypertextual Web Search Engine.

Kommentarer och förslag på förbättringar av Primelabs översättningar mottages tacksamt! Våra försök att hitta en lämplig översättning av ordet widget har till exempel inte gett några resultat. Även andra har kapitulerat. Har du förslag, lämna en kommentar!

Fotnot: Vad är en taxonomi? (enligt Wikipedia)

This entry was posted on Tuesday, January 30th, 2007 at 11:27 am and is filed under Primelabs, RSS. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.